Lövåker 1 13

Lövåker 1:13 (Gamla skolan)

1983 Fastighetsreglering berörande Lövåker 1:2, 1:13 och Nybo 1:1

            

1997 Fastighetsreglering mellan Lövåker 1:13 occh Lobo 1:2


1961 Kjell Thorslund, köpebrev 29/11. Säljare Uno och Irené Persson

                                  

1961 Uno Persson, köpebrev 15 april, säljare Gustav och Stina Nilsson


XXXX Gustav och Stina Nilsson, köpebrev xxxxx, säljare Ture Åberg med fru Ruth


1947 Ture Åberg med fru Ruth, köpebrev  2 juli, säljare Axel Thorslund


1921 Axel Thorslund,  lagfart 29/8


1895 Ofvansjö kommun. Avstyckning av tomt hektar från Lövåker 1. 0,206 26 mars 1895. Lövåker 1:14


1894 Ofvansjö kommun. Avstyckning av tomt 0, 346 hektar från Lövåker 1. 1 oktober 1894. Lövåker 1:13       



LÄRARE I STOCKSBO SKOLA 1864-1942. VIKARIER EJ MEDTAGNA.

 

N.N.ÅBERG                                    1864

ANDERS ROOS D.Y.                   1866-1867

LARS WESTIN                              1871-1872

ALFRED ALM                                1873-1874

J.WIKBERG                                   1875-1880

EMILIA ANDERSSON                1881-1882

JOHANNA ANDERSSON          1886-1900

AUGUST GRANE                          1901-1907

BERNHARD GRUNDEL            1908-1909

GUSTAVA UNDBERG                 1910-1913

ERIK ÅKERSTRÖM                     1914-1917

EVA MALMBERG                         1917-1930

GUNNAR WESTBERG                1918-1935

GUSTAV PALM                              1936

               

2:a från höger är farmor till Birgit Sundlöv

Övre raden 7: från vänster Sven Löfblom

Nedre raden näst längst till höger Lilly Wikblom. Längst till höger Gunnar Westberg

2:a raden nedifrån och 2:a från vänster Lilly Wikblom

PER GUNNAR WESTBERG

    Lövåker, Åshammar

Född 3 mars 1892 i Ovansjö. Folkskol-

Lärare. Ordf. I Västra Gästriklands

Skyttekrets, styr.-led. I Storviks I F.

Innehar guldmärke i skytte, skidor

Och allm. Idrott.

Skollärare J Wikberg

 

I början av 1875 antogs J. Wikberg till lärare i Stocksbo. Han ägnade sig även åt predikoverksamhet samt omfattade Waldenströms läroåskådning. Därigenom uppstodo slitningar med skolrådet och dess ordförande. Av ortsbefolkningen var han värderad både som lärare och människa. Han var synnerligen oförskräckt och i vissa fall även envis. Ibland hände även att han inför skolbarnen uttalade sitt missnöje över det bemötande, han fick röna från skolrådets sida. I glaset på ett innanfönster i gamla skolhuset stod ännu vid början av 1900- talet följande inristat med en stålspets: »J. Wikberg, f. d.  djurtämjare åt Ovansjö skolråd». En förståndig bonde i byn, som stod utanför lärostriderna, tyckte mycket om Wikbergs klara, rediga och bevisande förkunnelse, varför han i sitt stilla sinne önskade, att Humble hade varit med och fått taga del av utläggningen.

  Vid ett husförhörskalas i byn, dit kyrkoherden och skolläraren voro bjudna, uppstod dispyt i lärofrågan. Humble, som var synnerligen temperamentsfull, brusade därvid upp, men Wikberg yttrade helt lugnt: »Om kyrkoherden blir för varm, så kan vi ju gå ut och svalka oss en stund».

  Wikberg var på sätt och vis en mångfrestande natur. För att öka de knappa inkomsterna sysslade han under somrarna med fotografering. För att få större frekvens byggde han en stor vagn, där attiraljen stuvades in. Vagnen, som kallades »Noaks ark», tjänstgjorde även som bostad under resorna. Han skaffade sig även en medhjälpare och lånade en gammal, trög häst, som han kallade »Snabbfot». Så bar det iväg från den ena socknen till den andra. Resorna utsträcktes ända till trakten kring Gysinge. Här och där i bygderna gjordes uppehåll i och för fotografering. Åkdonet gick så tungt, att karlarna måste skjuta på i backarna för att »Snabbfot» skulle kunna taga sig fram. Affärerna gingo också dåligt. Efter några resor blev vagnen stående i grustaget invid skolan, där den snart föll sönder. En person i byn, som satsat pengar till företaget, fick nöja sig med hjulen som ersättning för sitt utlägg. Efter några år lämnade Wikberg läraretjänsten. En kort tid hade han därefter anställning som predikant vid österbergs missionshus, varefter han reste till Amerika.

  Under det de religiösa striderna pågingo, erhöll Humble av skolrådet rätt att bestämma, vilka religiösa talare, som skulle få uppträda i skolorna. På grund därav blevo Hedblom och Wikberg förbjudna att predika i skolhusen.