Häsänge och Sveden
Häsänge är ett torp i Wattan, Ovansjö, uppodlat och avstyckat från hemmanet Wattan Nr 1, i dag kallat “Gammelgårds”.
Sveden är en odlingslägenhet, avrösad från Hammarby Recognitions- Allmänning.
Jag skall här försöka att i något så när kronologisk ordning redogöra för vad som hänt kring dessa båda torp.
Namnet Häsänge är benämnt första gången i fastebrevet (lagfart på fast egendom) för hemmanet Wattan Nr 1 av den 22 April 1654. Fastebrevet börjar så: För alla Edle herrar och Dannemän (hederlig allmogeman) som detta Bref hender att förekomma, si eller läsas höre, Betygar jag Lars Hansson Flerängus,underlagman över Gästrikeland, och härmed för allom Wittenligt gör, att åhr efter Christi födelse 1651 den 23 Juni, då jag samt nämden, rätt Lagting höllom med allmogen i Ofvansjö sockenstuga närvarander Hennes Kongl.Majts. Befallningsman över Gästrikeland och Gefle stad Wälaktade och wälförståndige Johan Hinderson.
Sama tid kom för Rätten Bestridelig Johan Erson i Wattan jämte Dett framlade kiöpebref, därå han begärande Dom och vidare skrivelse och förmäles först huru sosom bemälte Johan Ersons saliga Fader Erik Anderson hafver köpt ett Torpeställe, Wattan bemälte utaf Desse i Westerberg, Lars Anderson, Hans Pehrson och Lars-Erik Biörson.
Erik Andersons köp av Wattan skall ha skett 1592 enligt skattevärderinginstrumentet från år 1702.
Vidare meddelar fastebrevet att Johan Erson har köpt ytterligare mark i Wattan bl.a. Häsänges muren.
Med detta köp uppgår Wattan till 2 öres lands vidd. (öresland = en åkerareal lagom för 1 öres utsäde. I genomsnitt torde detta innebära ca:1 tunnland).
Johan Erson har sedan köpt ut sina syskon, Lars Erson i Gagnef i Dalarna för 30 Daler kopparmynt samt sin syster Margareta Ersdotter för 13½ Daler Kmt.
Vittnen till detta köp är kyrkoherden i Ovansjö Herr Jons(?) Länsman Pehr Johansson samt Erik Pehrson i Högbo. “Desse alle ovanbemälte afhenna härmed sig, sine barn och efterkommande Lifsarvingar sama Torpställe Wattan med ovanbemälte äng. Den grunden godvilligen uppleta Johan Ersons Fader i Wattan så väl som och Johan Erson, hans Kära hustru, barn och efterkommande Lifsarvingar att den grund som bemälte är intet undantagit varföre emedan alt Detta så Lagligen med vittnen och sedan På 3 Lagting uppbudit och Lagständigt Dömde jag samt desse Beskedlige Dannemän i nämden såto sama kiöp och så Byte och oryggeligen attstånda och Aldrig återgångna.
I en förteckning över torpare och nybyggare i Ovansjö från 1623 nämnes för Wattan Erik Anderson.
Wattan är uppodlat på den allmänning som låg i västra kanten av Ovansjö socken och som Gustav Wasa indrog till kronan medelst att förklara att “alla sådana ägor som obyggde ligga fjärran ifrån ägo skillnaden och bygde lagarne höra överheten och Sveriges Crono till och ingen annan”.
I samband med att länsgränsen flyttades 1702 värderades hemmanet Wattan Nr. 1 till skatte men skatteköptes aldrig vid detta tillfälle utan först 1796. Skatte- värderingen från 1702 för Lövåker och Wattan lyder så:
Såsom Herr Baron Generalmajoren och Landshövdingen Högvälborne Herr Axel von Schars uppå böndernas i Löfåker och Wattan i Ofvansjö Socken och Gestrikland Jöns Jönsson och Johan Johansson ingifne ödmjuke suplique (respektfull anhållan) den 18 Juli uti innevarande månad höggunstligt Anbefallt mig Samuel Forsell, att adjungera mig Häradsfogden, välbetrodde Paul Hellbom och Lantmätaren välbetrodde Christoffer Stenklyft att anställa och afgöra en rättmätig ransak- och värdering över ovanbemälte tvenne Hemman samt beskriva deras lägenheter i Åker och Äng, Skog och mark, Fiskeri och fiskevatten och äntligen utsätta vad mer bemälte Hemman skulle kunna vara värde der de ifrån stubbrättighetsvilkor skulle få inlösas till skatte.
För dess skäl och orsaker skull som uti deras suplique vidlyftigare anförde Finnes - Alltså till ödmjukt hörsämste följe af så nådgunstlig befallning, hava Vi å desse underskrefne dagar tagit oss sammaförrättning under händer och den Sålunda värkställt och slutligen afgiort som här under omständligare förmätt finnes neml.
1.
Sjelfva Byggnaden anbelangande på Löfåker som för ungefär 100 år sedan då Det togs i arf från Wästerberg af Jöns Jönsons förfader Olof Jönson hvilken först begynte här att bygga är af Ris och Rot samt ödemark först begynt och sedermera med stor flit och arbete uppbragt till två öresland samt vid Indelningsvärket anslaget till Militien så är den så wäl uti Man-stall och Ladugården Och alle nödtorftige uthe och tarfvehus så fullkomlig och försvarlig befunnen som någon tid och på någon ort och belägenhet uti Allmänningen, en fullkommen Gårdsbyggnad till alle rekvisiter efter Lag och Kongl. Husesyns ordningen bordt och ske kunnat, och det allt nu för ögon står.
2.
Åkern vad vidkommer så finnes och den efter det nu, deröfver gjorde prob-och Besigtning bestå af högländig mark, bätter sandmylla samt g äsande m lera och Mälje-jord som näppeligen för halfjord skattas kan, medan säden esomoftast Fryser och så framt något skall växa måste under hvart säde någon tunn gödning Påföras af hvilken svaga högländiga mark intet mera trädes än till två tunnlands vidd och därunder årligen, och sedan plöjes upp så mycken sval jord till korn- Säde som Bonden ser sig thet året hinna göda ungefär till 2 tunnlands vidd varander dock denna jorden ringa bärande till säd efter man intet kan hålla Betesträde för Rågsäde och allenast vretland till Åker som esomoftast af ogräs mycket förhindras.
3.
Ängen och hövexten beträffande så är han af sådan beskaffenhet att hvad som Bonden af den högländiga marken intet hinner årligen påföra tunn gödning för utsäde, det brukas till Höslog och när gräset intet växer måste marken uppköras, Gödas och besås samt sedan åter läggas i Linde, men sjelfva ängen som ligger utföre en bäck af sandigt och magert Land bliver nu något gammal och mindre bärande som allt mer och mer aftager varandes ingen lägenhet någon annan äng i stället å nyo att upprödja utan äre nu så beskaffade, att de enär myrdyngan tillägges kunna föda så många dragare som tarvas till åkerbruket och gårdskörlorna samt så mycken boskap som tarvas för tunn gödning till så mycken jord för berördt är årligen.
4.
Hvad nästintill belägne skog angår så kan den icke annorledes beskrivas än som han till sin qvantitet är och weritabelt befinnes neml. Till nödtorftig vedbrand, gärdsel och gärdefång samt hustimmer, sågtimmer till husbehov och afsalu inom socknen, men intet till andra orter att utföra och föryttra.
5.
Mulbetet uti villa Allmänningsskogen så medelmåttig eftersom der inpå stöta och sammanträda Stocksbo och Grundsjö Byar med theras kreatur och Boskap, jämte Bohlbyarnes fram i Socknen härjämväl inrättade fäboställen så att Boskapsbeten för desse faller dem tämligen knapp om höst och vår.
6.
Rödningsmark och utrymme till att uppgöra mera åker och äng finnes nu föga övrigt, så framt icke både skog och mulbete skulle derigenom blifva förspillt och förminskat.
7.
Till fiske och fiskevatten är intet annat än uti den lilla sjön Wattan däruti och Watte-bonden med sitt fiske participerar hvarest om våren allenast fångas något litet gäddor, abbor och mörtfisk men eljest icke.
8.
Till bägge desse hemman straxt ovanför Löfåker nyttjas en sågqvarn och sqvalta till husbehov uti en liten bäck uti hvilken intressera Löfåker, Wattan, Stocksbo och Grundsjö. Andre flere och bättre vilkor och lägenheter för allena en Stubbrättighet och besittningsrätt inpå kronans Allmänning äre icke att finna, icke förtigandes det, att för den vida avlägsenheten skuld ifrån sjelfva Socknen är ifrån Löfåker (som ligger hart vid Landsvägen ifrån Gefle och till Kopparbergs Län) 1½ mihl Till Ofvansjö Kyrka så väl som ingen Grufva och jernverk närmare än en mihl fram i Socknen men intet på denna Allmänningen.
Wattan af 2 öresland som Johan Johanson åbor och dess förfäder för ungefär 110 år sedan sig tillhandlat af Wästerbergs Byamän och därefter af Steril mark samt skog och stubberödning uppgjordt och efter tiderna allt mer och mer med idog flit och arbete excalerat en half fjärdingsväg i från Löfåker närmare Ofvansjö kyrka beläget är och består af nästan lika beskaffenheter som Löfåker till åkerjordmon, äng, skog och mark med annat tillbehör allt på samma Allmänning dock utan någon Byeskillnad, Rör eller Tjälldror sig emellan, mindre rörsättning uti allmänningen, som likväl synes nödvändigt böra skje, likmätigt Kongl. Majts. 1664 och 1683 års Kongl. Skogsordningar, allt der före i anseende och betraktande af alla desse föregående befunne och beskrefne Bägge hemmans beskaffenheter och lägenheter tillstånd och vilkor nu för tiden hafva vi uti anledning af det fundament, som för detta vis förrige anställde och förrättade prober och värderingar af åtskillige andre Crono och Stubbrättigheter äre observerade då de ifrån krono till skatte äre åstundade och angivne att få Inlösas icke kunna skäligare pröva finna och sluta efter vårt yttersta förstånd oss gifna anledning och förutskedde besigtning och rannsakning, samt befundne förmåner och Considerationer än att Löfåker ifrån Crono och Stubbrättighets förr nyttjade vilkor nu mera skulle kunna inlösas till skatte och envärdelig skattemannabörd och arfvsrätt med Etthundradetio daler för hvarthera öreslandet eller tillsammans Tvåhundradetjugo Daler kopparmynt och Wattan sammaledes hvilket vårt gjorda prob oförgriplige värdering och slutliga betänkande ödmjukeligast under och hemställes Högvälborne Herr Baronens General Majorens och Landshöfdingens vidare höggunstiga godtfinnande och görande anstalt till vederbörandes hjelp och befordran uti dess underdånigaste uppsåt som synes lända icke allenast hans Kongl. Majts. Reveny (inkomst, avkastning,vinst) till förmering vid desse högt beträngde tider utan och Löfåkers och Wattans nu för tiden varande åboers så väl som deras barn och efterkommande ar fvingar till en trygg Process och rolig samt evärdelig Egendom. Sålunda vara besig tigat rannsakat pröfvat och värderat vid Löfåkers och Wattans Lägenheter, beskaffenheter och tillstånd till Hus, byggnader, Åker, Äng, Skog och utmarker, fiske och fiskevatten, qvarn och qvarnställe etc.det betygar och vittne vi undertecknade med våre namn Signeter och Bomärken.
Löfåker den 18 och 19 Juli Anno 1702.
Genom Kongl. Bergs Collegie Resolution av den 21 April 1706 delades allmänningen upp i 3 delar sedan hemmanens marker blivit inrösade. Den norra delen blev förbehållen “ allmogen för hvilken skog tryter till sine grufve, hytte och hammarverk samt hemman uti Thorsåker och Ofvansjö Socknar till tarfveligt byggnadsvirke och gjärdefång förbehållen Hvarjämte dem och väl efterlåtes att behålla deras vanliga fäbodar och mulbete dersammastädes, Dock varder dem härmed strängeligen förbjudit att på något sätt angripa skogen Hvarken med barkning, näverflät eller löftägt eftersom han sparsamligen bör nyttjas endast och allena till bemälte skoglösa Bergverks och hemmans tarfvor och byggnader”.
Detta blev Ovansjö och Torsåkers Bergslagsallmänning med följande gränser:
“ trakten som sträcker sig från ån Jädran och Sandsjöröret utmed Sockneskillnaden emellan Ockelbo och Ofvansjö socknar västerut till Björn- Backsröret och därifrån utmed Landsskillnaden emellan Dahlelaget och Gestrikland söderut över Norbäcksröret, Skillieröret vid mombyggefäbodar Och Dahlkarlsbergsröret till Stocksboröret invid stora Kopparbergs LandsVägen, och sedan följande samma Landsväg österut förbi Löfåker och Watta-Torpen till Wattaröret samt dädan tillbaka Norr utmed allmänningstängen över Gamla fäbodröret, holmsjöröret, kroktjernsröret, hahle backsröret upp till för Bemälte å Jädran igen”.
Till Hammarbyverken anslås:
“trakten ifrån Lillhällsjöns norre kant (Lövåssjön) utmed landskillnaden till det invid landsvägen stående Stocksboröret och så utmed samma Landsvägs södre kant tvärt över Allmänningen till Watta röret och därifrån tillbaka igen utmed Allmänningslinien över qvarröret, ryfalls, knektfalls och Föttersbergsrören till den nordaste bäcken eller åhn som kommer ifrån Stora Gäddsjön (Gäddtjärn) och tvärt över till Lilla Hällsjön tillbaka”.
Den sydligaste tredjedelen blev tillagt Hofors Bruk och kallades styx.
(styx= i grekisk mytologi flod i underjorden).
Ägare till Häsänge har varit bonden på hemmanet Wattan Nr. 1 eller Gammelgårds fram till 1802.
Erik Andersson var den förste på Gammelgårds och var min farfars farmors morfars farfars farfars far.
Därefter har ägarna varit
Johan Ersson
Olof Johansson - 1677
Broder:
Johan Johansson 1634-1707
Lisbet Olsdotter 1655-1721
Olof Johansson 1690-1740
Elisabet Persdotter 1689-1712 Barnsäng ?
Jan Olsson 1712-1788 13/2 slag
Marit Ersdotter 1707-1769 3/7 hetsig feber
Jan Jansson 1741-1803 2/11 pleuresie
Brita Olsdotter 1745-1823 17/2 ålderdom
(1753 gick Sverige över från den Julianska tideräkningen till den Gregorianska varvid man tog bort de sista 11 dagarna i februari för att komma i takt med solåret igen. Många ansåg sig genom detta beslut bestulna på 11 dagar av sitt liv).
Högwälborne Herr Grefwe Kongl.Majts. Och Rikets Råd, Cancellie President, Academie Canceller, Riddare och Commendeur af Kongl. Majts. Orden, så och Hög- och Wälborne Ädel och Högaktad til Kongl. Riksgälds-Direktionen förordnande, Herrar Ledamöter. Hos Kongl. Kammar Collegium hafver Bönderne Johan Jansson i Wattan, Anders Andersson och Olof Zachrisson i Grundsjön, Olof Larsson och Jöns Jönsson i Stocksbo samt Olof Jönsson i Löfåker från Gästrikeland och Ofvansjö Sockn uti ingif wen skrift anhållit at Återfå de köpeskillingar, som i skattelösen för desse hemman blifwit insatte, Neml. För Wattan den 12 November 1721 i Gefle Landt Ränterie 66 21 8
Och den 22 Maij 1759, enligt Riksens Ränter i Contoirs Qvittenee, 73 10 2/3
Samt eller tillhopa Tiuqutre Rdr. 23 skill. 12rst specie, för Löfåker i berörde
Ränterie den 14 April 1719 73 10 16 smt. Eller 12 Rdr 10 skill.
8rst samt för Stocksbo den 20 Maij 1759 efter förenämde Contoirs qvittence 120 smt eller 20 Rdr. Specie. Och som bemälte Åboer äro berättigade at åter bekomma desse deponerade medel, så har Kongl. Collegium welat Herr Grefwen Riks Rådet, Cancellie Presidenten och Academie Cancelleren samt Kongl. Directionen härigenom wälwillelig anmoda, at benägit föranstalta det för nämde i skattelösen insatta summor warda sökanderne emot qvitto behörigen återställa Kongl. Collegium befaller Herr Grefwen Riksrådet, Cancellie Presidenten, Academie Cancelleren Riddaren och Commendeuren samt Kongl. Directionen Gud Allsmägtig.
Stockholm den 29 oktober 1781
På Dragande Kall och Embetets vägnar
M Hermansson
Philip Rothild Ulf (?) Botin J v. Stenhagen
Jarl Lönberg D Lilljenheim G v. Stockenström
O Lagerhielm
Magn.Wanberg Pehr J Ekman
Lika lydande med original avskriften intygar
Jacob
Till Kongl. Riksgälds Directionen angde Restitution erlagda skatteköpeskillingar.
1792 värderades hemmanet Wattan Nr. 1 igen till skatte och löstes 1796 för 23 Riksdaler 16 skillingar. Värderingen lyder: “ År 1792 den 16 oktober, enligt Konungens Befallningshavande remiss af den 4 i denna månad förrättades af undertecknad Lagman och Häradshöfding tillika med Häradsdomaren Anders Göranson på Åsen och Nämdemannen Anders Olsson i Backberg, värdering å det inom den, emot årlig Recognition, Hammarby Bruk tillslagne Kronoall- Männing liggande Kronostubbrättighetshemman Wattan Nr. 1 beläget uti Gestrikeland och Ofvansjö Socken, samt bestående av 1/5 mantal, två öresland med två riksdaler en skilling jordeboksränta, vilket hemman åbon Jan Jansson Söker att till skatte få inlösa.
I närvaro af bemälte åbo företogs nu denna förrättning hvarvid värderings- Männerne stälde sig Kongl. Förordningen angående skatteköp af den 19 Sept. 1723 samt hög lovlige Kongl. Kammarcollegie Cirkulärbref under den 19 Sept. 1754 till noga efterrättelse.
Till en början gjorde väderingsmännerne af de Handlingar som Jan Jansson nu framlade sig therom underrättade att den mark hvar på detta hemman för 200 år tillbaka blif vit anlagt´, är vorden inkjöpt ifrån Wästerbergs By, på hvars Bolstad det den tiden varit beläget.
At detta Hemman uti äldre Jordeböckerna och alt intil år 1731 varit antecknat såsom skatte, men sedermera i afseende på Häradsrättens undersökning af den 10 Febr. 1724 då det befunnits beläget inom den utbrutne Kronoallmänningen och blifvit upfördt såsom stubbrättighetshemman, af år 1702 den 19 Juli är på dåvarande åboens begäran hemmanet värderat till skatte och lösningssumman blif vit fastställd efter 110 Daler kopparmynt för hvarje öresland, till 220 Daler kopparmynt.
Åbyggnaden befants som följer:
2-ne stufvor med förstu fa, kammare, portlider och stall under et tak, denna byggnad är väl behållen. Källare med öf verbyggda 2-ne rum. Bryggstufva, 2 bodar, 1 lider under tak, detta hus är gammalt men brukbart Färdstall och vedlider, gammalt Lada med loge och tvenne golf fanns goda.
Gammal förfallen rya.
Ny rya med ugn, 2-ne fähus, det ena för större och det andra för mindre kreatur, Det första gammalt, det senare behållet, 1 härbre, 1 badstufva , 1 klensmedja och 1 kärrlider.
Åker:
I brist på tillgång til Charta som öfver detta hemman icke finnes gjorde väderingsmännerne sig therom underrättelse, at vid hemmanet årligen fås två tunnor råg, två tunnor korn, en fjärding ärter och en half tunna hampfrö samt tre tunnor hafra på plogland. Jordmånen består dels af sandjord, dels och gäslera.
Muraren Jöns Hedström har åkerjord ifrån hemmanet til ½ tunnas utsäde tillhopa och föder en ko.
Likaledes besitter soldaten Olof Björk 1 fjärdingsland och bärgar foder äfven för en ko.
Ängar: är belägen på norra sidan af den vid gården framlöpande ån avkastningen kunde icke annorledes utrönas än af det foder som bärgas fram
Födas: 4 hästar, 9 kor, 7 ungnöt, 9 får, 7 getter.
Mulbete nyttjas på allmänningen.
Sqvaltkvarn till husbehov mäld.
Fiske är väl något i sjön bredvid gården, men lönar ej mödan.
Humlegård till nödtorft.
Skog är litet inom hägnad, hvad mera behöfes tages på allmänningen.
Metall och mineralstreck finnes icke på detta hemmans ägor. Icke heller andra förmåner än nu är uppräknade.
Til Gefle är det 4 ¾ mil. Til Falun 5 ½ mil och til Hammarby Bruk 2 ½ mil.
Efter uträkning betingar 6 års ränta af detta hemman til Tolf riksdaler 6 skilling med värderingsmännerne prövade skäligt att utsätta skattelösen till 22 Riksdaler.
Sålunda vare befunnet och värderat betygar på värderingsmännernes vägnar.
Mag. Joh. Karp.
1792 den 20 Nov. På laga tinget med Ofvansjö tingslag blef föregående skatte-
Värderingsinstrument upläst och icke däremot något påmint betygar
På Häradsrättens vägnar.
Mag. Joh. Karp.
Som tidigare mämnts löstes hemmanet till skatte 1796.
Skatteköpebrevet lyder: Wi, Arvid Fredrik Kurck, Friherre, En av rikets herrar, Precident uti Kungl. Majts. Och Rikets Kammar-Collegio, Riddare och Commendör av Kungl. Majts. Orden, Så ock Vice-Precident, Riddare av Kungl. Nordstjärneorden samt Kammarråd, göre veterligt, att såsom Hans Kungl. Majt Wår Allernådigaste Konung, genom utfärdad förordning av Den 21 februari 1789 och Kungörelse av den 24 januari 1790 i nåder behagat Uppliva och förnya Kungl. Förordningen av den 19 september år 1723, Samt således allernådigst förklarat vilka kronohemman och lägenheter må till skatte försäljas, och huru därmed förhållas bör, samt vad därvid kommer att i akt tagas, såsom ock att själva köpebreven av Kungl. Cammar-Collegio skola Utfärdas, hava Wi velat upplåta och försälja, eftersom vi härmed, och i kraft av detta Wårt öppna brev, på Hans Kungl. Maj:ts, Wår Allernådigaste Konungs Vägnar, upplåte och försälje till åboen, bonden Jan Jansson, efterskrivna kronohemmanet i Gefleborgs län, Gästriklands fögderi och Ovansjö socken, Nämligen Wattan No 1, beståendeav två öresland och ett femtedels mantal Med räntan indelt fältväbeln vid Ovansjö Compani av Kungl. Hälsinge regemente.
Under skattemanna börd och rättighet att njuta och behålla för tjugutre Riksdaler sexton skillingar varav tjugotvå riksdaler under en summa av Sextioåtta Riksdaler den 10 december 1792 och återstoden eller 1 riksdaler 16 skillingar under den 14 i samma månad blivit uti länets Ränterie enligt hit Ingivne Original Qvittencer, riktigt erlagda och betalte.
Wi avhände fördenskull Hans Kungl. Maj:t samt Sveriges Krono förbemälte Wattans kronohemman No 1 bestående av 2 öresland och 1/5 mantal, beläget i Ovansjö socken, Gästriklands fögderi av Gefleborgs län samt tillägna detsamma Åboen, Bonden Jan Jansson, dess hustru, barn och arvingar så och arvinge efter Arvinge, med hus, jord, åker, skog, mark, fiske och fiskevatten, kvarn och kvarnställe, torp och torpställe samt alla andra tillägg som under hemmanets ränta äro inbgripne, i våto och torro, nära och fjärran, intet undantages av allt Det som därtill lyder med rätta ligga bör, och vid laga avvittring och Storskiftes delning tillfallit eller tillfalla kan, att njuta, bruka och behålla under SkatteManna Börd och Rättighet till evär delig ägo, som lag förmår.
Skulle förberörde hemman på varjehanda sätt gå köparen eller dess arvingar ifrån, så vill han Kungl. Maj:t och Kronan hålla dem alldeles skadelösa.
Så skall och merbemälte hemman efter nedanstående datum från Krono till Skatte uti Jordeböckerne införas.
Där alla som detta vidkommer, och för Hans Kungl. Maj:ts och Kronans skull vele och skole göra och låta, hava sig hörsammeligen att efterrätta, icke görandes åboen, bonden Jan Jansson, dess hustru, barn eller arvingar häremot hinder,men eller förfång i någon måtto, nu eller i tillkommande tider.
Till yttermera visso är detta med Kungl. Maj:ts och Riksens Kammar-Collegii Sigill, samt Wår egenhändiga underskrift bekräftat.
Stockholm den 8 juni, efter Wår Herres Jesu Krist Nåderika födelse Ett Tusende Sjuhundrade och på det nittiosjätte.
På dragande kall och ämbetets vägnar
Isac Lönberg G. Lilljenheim
A L Lejonmark
(oläsligt namn)
Skattebrev å kronohemmanet Wattan No 1 i Gefleborgs län.
Wattan No 1 omfört från Krono till skattetitel i Kronans Jordeböcker i
Gefle Landscontor den 16 Juni 1796.
D M Cronbeck
Joh. Jac. Södergren
( Ett Kronohemman är en fastighet som tillhör Kronan och innehas av “kronobonde” med åborätt. Efter skatteköp fick kronobonde full äganderätt Till sin jord).
I och med att ovannämnde Jan Janssons dotter Maria ( farfars farmors mor) Gifte sig med sockenskräddaren Hans Jäderström från Backberg 1797 börjar Häsänges historia som egen gård.
Maria Jansdotter, född 1768, och Hans Jäderström, född 1768, får i gåva av sin Far och svärfar, Jan Jansson på Gammelgårds, ett stycke mark där de bygger sig En gård som kommer att kallas Häsänge.
Gåvohandlingen är daterad 27 april 1802 och lyder:
“ Härigenom upplåter, skänker och förärar Jag, Jan Jansson, ägare till hemmandet Wattan No 1, till min dotter Maria Jansdotter och dess man Socken- Skräddaren Hans Jäderström, av ett under mitt hemman tillhörigt änge, häsäng Kallat omkring 4 tunnlands vidd, eller efter det av oss nu utstakade råmärken, Allt o odlad jord bestående av dels sand och dels lättlandsjord med tuvor och Klen slog samt en stor del med skog beväxt, därest dess gård nu är uppförd.
Att i nämnde min måg och dotters samt dess efterkommande i evär deliga tider Nyttja och områda utan det minsta avräkning eller åtal av de övriga mina barn
Och tilltror mig kunna uti sådan säkerhet meddela så vida jag med egen process och kostnad köpt nämnde mitt hemman från Krono till Skatte och därpå
Bekommit fastebrev, och tillåter min måg och dotter samt dess efterkommande
Att efter eget godtycke odla och områda till dess förra säkerhet vill jag detta i dessa tillkallade vittnens närvaro här teckna mitt egenhändiga namn som skedde i Ovansjö och Wattan den 27 april 1802.
Jan Jansson
Vittnar: Jan Olofsson i Lövåker
Pehr Larsson i Österberg
Pehr Andersson i Åttersta
Denne Jan Jansson var en idog jordbrukare och fick för detta en ovanlig Belöning. Kungl. Vetenskapsakademien hade i 1777 års almanacka vädjat Till landets jordbrukare at sända in sina rön om hur jordens bördighet kunde Förbättras. Jan Jansson, som var skrivkunnig, satte sig på midsommaraftonen 1777 och skrev ett svar på almanacksfrågan.
Med en blandning av myrdy (torv) och kreatursgödsel hade han konstaterat att jordens bördighet avsevärt förbättrades. Vidare redogör han för en hel del annat som förbättrar åkerjorden och avslutar brevet, “ Med alla dessa försökta ämnen Vill jag i min enfaldighet efter Kongeliga Akademiens begäran inför Hans
Kongeliga Maj:ts Academia med en ödmjuk vördnad framhärda”.
Den 23 Junius 1777
För sina jordförbättringsförslag får han av 33 inkomna svar 4-5 pris, den så Kallade “ Sahlgrensmedaljen”, vilken han fick mottaga i Ovansjö Sockenstuga
Den 29 februari 1779.
Detta med myrdy var egentligen inget nytt utan omnämnes redan i 1702 års skattevärdering för Lövåker och Wattan.
Hans Jäderström som var sockenskräddare i Ovansjö blev det genom ett så lydande brev:
Kongl. Maj:t
Til Swerige u.
Min Allernådigste
Konungs och Herres
Troman, Landshöfdinge öfwer
Gefleborgs Län
Samt
Commendeur af Kongl. Maj:ts
Nordstjerne Orden
Jag
F A U CRONSTEDT
Grefwe
Gör weterligt: at alldenstund Ofvansiö Socknemän anhållit at til Sockne-Skräddare få skräddare drängen Hans Jäderström antagen, som handtwärket
Wäl och försvarligen skall lärdt och nöjaktige prof därå aflagt. För den skull och som Häradsrätten i orten genom utdrag af Protocollet för den 4 sistlidne
April förklarat af en sådan Gärningsman för Sockno männen är nödig.
Altså i anledning så wäl theraf som i stöd af 6 § uti Kongl. Maj:ts egna Nådiga försäkran och Stadfästelse å Swenska och finska Allmogens Fri- och Rättigheter
Af den 23 Februari 1789 warder han Hans Jäderström härigenom antagen till Sockneskräddare uti Ofvansjö Socken therwid han under ett ärligt och anständigt upförande Allmogens behöriga betjänande och +) gärningsörens Riktiga erläggande till Kongl. Maj:ts och Kronan, eger at njuta det hägn och förswar som Allmogens Gärningsmän enligt lag och författningar förunnas, Thet allom som vederbör till efterrättelse länder.
Gefle Lands Cancellie den 17 september 1794
+) Avgift för landsbygdshantvärkare
Efter giftermålet mellan Maria Jansdotter och Hans Jäderström lät de upprätta
Följande testamente.
“ Emellan undertecknade är följande Testamentariska författning upprättad. Som vi med varandra har trätt i äktenskap och det står i Guds allvisa nåd huru och om vi uti vårt äktenskap äro beskärde med några livsarvingar, alltså och på sådan grund har vi varit betänkta att upprätta följande.
Att jag Hans Jäderström testamenterar till min hustru Maria Jansdotter All den lösegendom som den jag nu har, som och den jag framledes förvärva kan, även förbinder jag mig Maria Jansdotter att till min käre man överlämna all den lösegendom som jag nu har som och den lösegendom som mig uti Hemmanet Nr. 1 i Wattan kan tillfalla . Vilket vi uti tillkallade vittnens övervara med våra egenhändiga namn och bomärken bestyrka som skedde”.
Ovansjö den ? November 1797
Hans ( Bom ) Jäderström
Maria ( Bom ) Jansdotter
( som synes talar man bara om lösegendom vilket kanske beror på att man ännu inte hade byggt gården ).
Nog blev dom beskärda med livsarvingar allt, första barnet, sonen Jan-Olof föddes 12/6 1798. Andra sonen, Pehr föddes 20/6 1800 (bodde i Gamla Hammaren 1838 ), Tredje sonen Anders föddes 24/3 1803, dör 11/4 samma år i “okänd barnsjukdom”. Fjärde sonen Hans föddes 3/5 1804 död 30/9 1809 i rödsot 5 år gammal.
( 1809 blev, som det står i död och begravningsboken “ ett ganska bedröf ligt År “. 1808 var dödstalet för Ovansjö inkl. Järbo och Högbo 112 personer.
1809 hela 263. I augusti slår rödsoten, dysenteri till och skördar innan året är slut 166 offer, mest barn. 80 soldater “ blevo borta “ i kriget, 1810 är det normalt igen med 113 döda ).
Dottern Chatarina ( Carin ) föds 7/6 1807 och det blir hon som senare tar över Häsänge (farfars farmor).
1810 den 27/7 föds sonen Eric som blir den siste i syskonskaran. Eric blir skräddare som sin far. Han flyttar till Årsunda där han 1840 gifter sig med Anna Jonsdotter från Sörby. Flyttade till Österfärnebo år 1856.
År 1811 kommer så Sveden till genom följande: År 1811 den 10 juli blevo undertecknade kallade av socken-Skräddaren Hans Jäderström i Wattan att på Hammarby Recognitionsall-Männing utsyna en odlingslägenhet nära intill hans gård på södra sidan om Landsvägen och befanns som följer.
Denna odlngslägenhet som Jäderström önskade avfälla och inhägna utgör Cirka 20 kapplands vidd utom bäcken som går därigenom, och jordmån Emellan nämnda bäck och landsvägen bestod av sandjord, men på södra Sidan finare sand och mälgjord och synes kunna vara tjänlig till odling. På bägge sidor om nämnda bäck var litet mulbete men det övriga beväxt Med ung granskog.
Sålunda varde synat och befunnet intygas av Ovansjö ut supra Pehr Andersson
Åttersta, Jan Hansson.
Hans Jäderström var sedan 1808 skogvaktare på Hammarby Recognitions-Allmänning uppå anhållan av bruksägorna, varvid Han fick avlägga följande
Skogvaktare-Ed: “ uppå anhållan af Hammarby Bruks Egare, Öfverste Lieutenanten och Ridddaren Jacob Gripensvärds Enka Fru Wälborna
A M Gripensvärd och Auditeuren, Högädle R F Petre´ samt Bergmästaren Högädle Herr Nils Uhr, att skogvaktaren Hans Jäderström i Wattan, såsom af Dem gemensamt antagen till skogvaktare över så väl Hammarby by Bruks Recognitionsallmänning som Grundsjö Enskilde skog, hörande till Herr Bergmästare Uhrs egendom i Wästerberg, måtte få aflägga vanlig Ed, före Kallades bemälte Jäderström och med hand å Bok geck följande
Skogvaktare-Ed
Jag Hans Jäderström Lofvar och Svär vid Gud och hans heliga Evangelium, Att som jag blif vit antagen till Skogvaktare över Hammarby Bruks Kronoallmänning
Och Grundsjö enskilte skog tillhörig Herr Bergmästare Uhrs egendom i Wästerberg och Ofvansjö Socken, så vill och skall jag denna mig anförtrodde Tjenst med all flit, trohet och redlighet förestå och förrätta samt mig därvid Till efter rettelse ställa, hvad 1805 års förnyade Kongl. Förordning om skogarne I Riket förmår och innehåller, och sålunda troget och ärligt uppgifwa om jag finner och ser att någon med åverkan på hvad sätt som hälst, förenämde Skogar tillgriper och ofredar.
I övrigt skall jag med hörsamhet och lydnad tillhandagå mina Husbönder eller dem de i deras ställe sätta, samt i alt mig skicka som en rättskaffens och fredlig skogvaktare ägnar och anstår och detta alt vill och skall jag uppfylla så sant mig Gud hjelpe till Lif och Själ.
På julafton 1816 dör Maria Jansdotter, som varit sjuklig, i rötfeber, 48 år gammal ( Maria var äldst i syskonskaran vid Gammelgårds. Syskonen var
Olof född 1770, tvillingarna Jan och Erik födda 1774. Jan död 1779.
Lisbet född 1778, Jan född 1781, Per född 1783, Anders född 1785
Erik och Jan delar hemmanet 1806, med Erik kvar på Gammelgårds och
Jan bildar Nygårds).
24 mars 1817 upprättas bouppteckning efter Maria Jansdotter. Boets tillGångar uppgår till 328 Riksdaler 24 skill. De fattigas andel blev 29 skill. (1/8 % av ett dödsbos tillgångar skulle enligt Kungl. Stadga från 1698 inlevereras till socknens fattigvård).
Hans Jäderström gifte om sig den 11/10 1818 med kolardottern Brita Ersdotter, född 1785, från Stocksbo med vilken han får dottern Anna Född 10/9 1819, och sonen Hans, född 20/4 1822. Anna, gift med Johan Fredrik Ekenberg, född 18/10 1811, från Grangärde I Dalarna, blev känd i Ovansjö för sina halmkronor. Hon övergavs av sin man och i försök att skaffa uppehälle åt sig och sina barn, Jan Olof född 1853, Anna Brita född 1858 och Hans Fredrik född 1861, började hon göra halmkronor som brukades att hänga över julborden. För en halmkrona lär hon ha fått 1 Riksdaler. Hon kallades vanligtvis för “ Ekenbergs mor “.
Hans blev skräddare som sin far och flyttade lik sin halvbror Eric till Årsunda där han blev sockenskräddare. Han gifte sig 1851 med Brita Lindgren från Sörby med vilken han fick 7 barn.
1824 den 4 augusti genom Kungl.Kammar- och Bergscollegie utslag tillerkänns Wattans och Lövåkers byar skogsanslag om 75 tunnland från Hammarby
Recognitionsallmänning, vilka skiften ligger på södra sidan vägen mitt för Häsänge.
1836 den 30/10 vigs Jäderströms dotter Carin med drängen Jan Jansson från Övermyra, f 1806. Carin hade 1835 den 26/11 fått en son, Jan, som i dopboken står som “oäkta”. Jan blir gift och bonde vid Pellas i Lem.
1837 d. 4/12 föds dottern Anna som dör 24/2 1841 , drygt 3 år gammal i “bröstsjuka“.
1840 d. 14/12 föds sonen Hans, som senare tar sig namnet Lindblom.
1842 d. 11/8 föds Erik som utvandrar till Nord-Amerika d. 7/5 1866.
1845 d. 22/12 föds Per som blir bonde på Häsänge. Tar sig namnet Lindberg.
Ett märkligt barndomsminne måste dessa barn ha fått när de på vintern 1856 Kunde bevittna hur 180 dalkarlar kom dragande med Karl XIV Johans sarkofag På väg från Älvdalen till Gävle.
På två jätteslädar 11 och 8 meter långa drogs den 11 ton tunga kistan och det 5 ton tunga locket. Sarkofagen är 304 cm lång, 229 cm bred och 240 cm hög.
1852 var sarkofagen klar i Älvdalen, men inte förän 1856 blev vintern kall nog så isen bar på älven för den tunga transporten. Transporten tog 16 dagar.
1837 den 3 oktober säljer Hans Jäderström och hans hustru Brita Ersdotter sin Egendom genom ett så lydande salubrev: “Till min måg Jan Jansson och min
Dotter Carin överlåter och försäljer undertecknade all vår egendom så väl lös som fast vilken på bouppteckningen eller inventariebrevet av den 16 maj finnes specificerat, det så kallade Jäderströms torp eller Häsänget som har blivit mig och min avlidna hustru Maria Jansdotter tillskrivet utav hemmanen Nr 1 och sub. 1 i Wattan och Ovansjö socken, dessutom en liten ega, Sveden kallad, belägen på Hammarby Recognitionsallmänning, av mig lagligen inhägnat, allt detta tillägnas Jan Jansson, dess hustru, barn och arvingar i ovärderliga tider att fritt och (oläsligt) disponera för en betingad överenskommen köpesumma, femhundrasjuttiofem Riksdaler, sjutton skilling riksgäldsmynt. Varutav jag har bekommit Trehundrade nittioåtta RD 17 skilling och
6 runstycken och resten är jag bortskyldig, etthundrade sjuttiosex RD, fyrtiosju skilling, 6 runstycken, samma mynt som bouppteckningen omförmäler vilken
skuld jag ålägger köparen att betala, dessutom förbehåller jag de villkor och privilegier för mig och min hustru Brita Ersdotters räkning att vi skall med Köparen sammanbo och i all vår övriga livstid av honom åtnjuta husrum samt tillräckliga kläder och föda samt tobak efter nödtorft, och sedan döden kallat oss måste han oss hederligen till graven beledsaga.
Med detta köpe och salubrev förklarar vi oss nöjd och ytterligen underskrivnas
Namn eller märken.
Hans / Bom ) Jäderström
I Wattan säljare
De villkor som min svärfar har begärt för både sig och sin hustru förbinder
Jag mig att utgiva.
Jan Jansson
Köpare
Redan året efter detta köp får Jan Jansson “hederligen ledsaga” sin svärfar till graven. Hans Jäderström går ur tiden den 22/10 1838 av ålderdom, 70 år gammal.
Den 29 oktober hölls bouppteckning och arvs skifte efter sockenskräddaren Hans Jäderström, Gården hade han sålt året innan till dotter och måg varför
Endast inventarier värderades. Summa; 58 RD, 28 skillingar. Avgår de fattigas Andel 4 skilling.
1838 den 27 juni skattläggs torpen i Stocksbo, Lövåker och Wattan. Jordeboksräntan för Sveden blir satt till ett värde av 1 5/12 skålpund smör enligt
Kungl. Collegii utslag av den 15 maj 1843.
Sveden blev inte löst till skatte vid detta tillfälle utan långt senare. Som jämförelse kan nämnas räntan för kvarbo 19 ¾, Wallbo 12 2/3,
Björkbo 11 ¾, Skogsbo 10 ¼, Grensbo 10 ½, Nybo 9 1/5.
1843 - 1844 sker laga skifte i Wattan. 23 - 24 oktober 1843 bestämmes Råsträckningen emellan Wattan å ena sidan, samt Hammarby Bruks skog,
Widemark kallad och Lövåkers by å andra sidan.
1844 klyvs hemmanet Wattan Nr 1 mellan Jan Ersson på Gammelgårds och Jan Jansson på Nygårds i samband med laga skiftet.
1863 byggdes ny kvarn och tröskverk i Stocksbo av Stocksbo, Lövåker, Grundsjö och Wattans byar gemensamt.
1863 den 8 december avlider Hans Jäderströms andra hustru, Brita Ersdotter. Boets behållning: 64 RD. De fattigas andel: 8 öre ( 1/8 % )
1865 den 28 augusti köper Jan Jansson av Erik Jansson från Nygårds, halva Nygårds eller 12 penningland av hemmanet Wattan sub 1. Erik Jansson hade köpt sina omyndiga syskons, Anders och Annas delar i Nygårds och ägde tillsammans med sin äldre bror Johan Wattan sub 1.
Erik säljer sin del till Jan Jansson på Häsänge och flyttar själv till Färnmuren, medan brodern Johan blir kvar på Nygårds. (Far till Nygårds Lasse)
I och med detta köp blir Häsänge kronoskattehemman.
Köpebrev
Jag Erik Jansson upplåter och försäljer till fördelstagaren (person som brukar Skattlagd jord utan att själv betala skatt) Jan Jansson 12 penningland av det mig tillhöriga kronoskattehemmanet Wattan sub 1 emot en överenskommen köpeskilling stor tretusen (3000) Riksdaler Riksmynt avhänder jag Erik Jansson mig nu försålda 12 penningland med undantag av gården, men allt övrigt vad därtill lytt, lyder och framledes tillvinnas kan samt tillägnar denne Jan Jansson att sig till nytta bruka och begagna, varjämte han utan vårt vidare hörande äger att Laga fasta och säkerhet sig där å förskaffa förbinder oss därjämte till hemul efter Lag.
De med förestående köp förklarar vi oss å ömse sidor fullkomligt nöjda som vi med våra namn undertecknade i nedanstående vittnens närvaro ytterligare
Bekräftas och försäkras, vilket skedde i Ovansjö och Wattan d. 28 augusti 1865.
Jan ( Bom ) Jansson Erik Jansson
Carin ( Bom ) Hansdotter säljare
Köpare
Vittnen Olof Lindberg Erik Kvick
Bägge i Wattan
1866 den 9 - 11 juli sker klyvningen av Nygårds. Skogsdelen på södra sidan om landsvägen delas på tvären varefter man drar lott om delarna. Nygårds får den södra och Häsänge den norra delen. Kostnaden för klyvningen: 65,28 RD.
1867 d. 8 juli delas Häsänge mellan Jan Jansson och sonen Hans (Lindblom). Hans Lindblom hade köpt halva Häsänge eller 6 penningland av Wattan
Sub sub 1. Hans Lindblom får av åker den västra och Jan Jansson den östra delen. Skogsdelen på södra sidan om landsvägen delas på längden.
Efter lottdragning får Hans Lindblom det östra och Jan Jansson det västra skiftet. Lindbloms är det vi i dag 1990 kallar Bengtssons.
1869 påbörjas ett projekt med att sänka vattennivån i Fäbosjön, Småsjöarna och Wattsjön. För Wattans del innebar det att man vidgade bäcken mellan Wattsjön och Småsjöarna samt grävde sig igenom wattåsen och ledde Storån in genom Wattsjön.
Tidigare gick ån på norra sidan landsvägen, där den delvis finns kvar och kallas “ gammelån “.
Hela projektet var kostnadsberäknat till 5880 RD för Wattans del.
Fördelning:
Nr 1 Anders Jansson 20,882 % 818,57
Nr s 1 Johan Jansson 16,348 % 640,84
Nr 1 och ss 1 Tvistemark 1,693 % 66,37
Nr ss 1 Hans Jansson 7,590 % 297,53
Nr ss 1 Jan Jansson 13,537 % 530.65
Totalt för Wattan 2353,96
Hammarby Bruk 39,950% 1566.04
Statsbidrag 1960.00
5880.00 RD
1872 var arbetet klart och till en kostnad för Wattans by på 2349,67 RD Rmt.
Kalkylen höll bra. Som synes blev det 4,29 RD billigare än beräknat för Wattans del.
1873 den 30 april dör Carin Hansdotter 67 år gammal och den 4 oktober samma År förrättades bouppteckning och arvskifte efter henne
Tillgångar: Lösegendom 1573,15
Fastigheten ss 1 om 6 pld. 1500,00
Torpet Sveden om 1 tld 200.00
3273,15
Samma dag köper Per Jansson - Lindberg och hans hustru Anna Andersdotter 4 pld. Av Wattan ss 1 eller Häsänge av sin far och svärfar Jan Jansson för 1000 Rd. Rmt. Samtidigt köper han av sina bröder Jan d.y. Och Hans deras Arvslotter om ½ pld. Totalt 5 pld. Han får laga fasta på 5 ½ pld av kronoskattehemmanet Wattan ss 1 den 30 december 1875. Återstående ½ pld. Ägs av den till Amerika utflyttade Erik vars del han köper Den 4 mars 1882.
Per Jansson - Lindbergs hustru Anna Andersdotter född 1841 var dotter till Anders Göransson och Karin Olsdotter från Hagmuren. Anders Göransson var
Från Göras i Västerberg, men byggde gård i Hagmuren 1837, nuvarande Sohls.
1878 den 29 april avlider Jan Jansson 72 år gammal och den 6 maj hålls bouppteckning och arvskifte.
Tillgångar 2915,22
Begravningskostnad 71,00
Till kyrkan och de fattiga 2,50
Bouppteckningskostnad 20,00
2822,12
“ Här meddelas ytterligare att vår af lidne fader efterlämnar en jordlägenhet på Grund af ett gåf vobrev af söndrad jord från två öresland i Wattan Nr 1 och
Sl samt ssl och sssl uppå sirka 4 tunnlands vidd vilket gåf vobrev utfärdat den 27 april 1802 och intaget i protokollet a tinget den 30 mars 1803 vilken jord Vår fader tillhandlat sig af sin svärfader den 3 okt. 1837 samt intagen i protokollet a tinget den 2 maj 1839. Ofvannämde jordlägenhet har nu varit föremål för rättegång af ägaren till Hemmanet No 1 i Wattan och som visserligen var af slutad före denna bopptecknings upprättande men har efteråt kommit till arvingarnas vetskap att
Käromålet ogillats, alltså måste of van sirka 4 tunnland läggas till behållningen och uppskattas till 200 kr.
Efter Jan Janssons död flyttar Anders Göransson med hustru till Häsänge efter att de sålt sin gård i Hagmuren.
Mot en betalning på 200 kr/år skall Per Jansson-Lindberg underhålla dem med “ husrum, värme och föda samt nödiga kläder”.
Vidare skrivs följande testamente: “ Som vi undertecknade hava försålt allt vad vi äga i vår förra bostad och således icke har något eget hem att tillgå så vill vi
I åtanke för den tjänst vår måg Per Jansson och vår dotter Anna visat oss óch mottagit oss på vår ålderdom mot en ringa betalning för varje år så vill vi härigenom förklara såsom vår yttersta vilja vara den att vår måg och dotter
Skall efter vår död utbekomma 400 kr. Samt att all vår övriga egendom delas mellan våra arvingar efter lag.
Ovansjö och Wattan den 1 maj 1878
Anders Göransson
Karin ( Bom ) Olsdotter
Den till Amerika utflyttade Erik Janssons äldste bror, Jan d.y. Var utsedd till God man åt honom och genom en så lydande fullmakt säljer han Eriks arvslott.
“ Härmed befullmäktigar jag min broder Hem.äg. Jan Jansson i sub. 3 Lem Ovansjö socken, som är förordnad till God man för mig att å mina vägnar Underskriva alla handlingar som erfordra min underskrift rörande sterbhuset efter min fader Jan Jansson i Wattan samt att försälja min fastighetsdel ½ pld. I ssl Wattan, ävensom utreda och hit översända min arvsandel i sin helhet, Likväl efter avdrag av kostnader och Jan Janssons egen fodran av mig kapital 160 kr. Samt 12 års ränta därpå 115,20 eller sålunda tillsammans 275,20. Hållande jag giltigt allt vad detta mitt ombud lagligen gör och låter.
Erik Johnson
Georgs town, Colorado, North Amerika
Den 11 juni 1879
Efter ansökan kunde bönder och torpare få utsyna skog för bl.a. Byggnation från allmänningen.
Ett exempel från 1874:
“ Bergmästare Embetets Resolution på ansökan af Hemmanegaren Per Jansson A No ss 1 i Wattan att på Thorsåkers Bergslagsallmänning få hugga och afhemta
90 st byggnadstimmer och 30 st sågtimmer, gif ven”.
Stockholm den 14 november 1874
Sedan sökandens behov af ifrågavarande virkeshyggster blif vit af Bergs-Sex Mannen Anders Jönsson i Åsen vitsordadt varder ansökningen bifallen, och
Förordnas bemälde Bergs-Sexman, att med biträde af vederbörande skogvaktare Utsyna virket som till skogsöreskassan betalas efter gällande taxa och inom
Ett år härefter bör vara afhemtadt.
Till mig inbetaldt 41.30
Kungsfors 7 Dec. 1874
Julius Hedberg
1876 inleds en process mellan Hans Lindblom-Per lindberg och innehavaren av det så kallade Hedströms torpet eller Wigs torp ( Gerorg Lindbloms ), änkan Christina Persdotter om “ bättre rätt till jord”. Anledningen till processen var att Häsänge hade ersättningsjord från Gammelgårds för halva Hedströms torpets areal. Torpet var ju skattlagt under Wattan Nr 1 vid 1792 års skattevärdering. Vid klyvningen 1844 hamnar torpet under Nygårds och vid klyvningen av Nygårds 1866 hamnar torpet under Häsänge.
Tingsprotokollet säger att alldenstund käranderne blif vit till förlidet års Hösteting stämde af Anders Jansson i Wattan om afträdande af jord. Christina Persdotter som från kärandernes hemmanslotter innehar motsvarande Den jord käranderne begagnar från Anders Janssons hemman måste förpliktas genast afträda alla de jordegor hon hittills nyttjat.
Processen pågår under 2 år och avslutas med tingets utslag den 10 augusti 1878.
Käromålet ogillas och Christina Persdotter får bo kvar på Hedströms torpet.
Per Jansson-Lindberg och hans hustru Anna Andersdotter är från 1873 de nya ägarna still Häsänge.
De får barnen: Anna Katarina f. 11/11 1870, död 20/4 1871
Anders Johan f. 25/3 1872 ( farfar )
Anna Katarina f. 13/1 1875 ( Hägglunds Anna ), gift med “ Sme-Petter “ Johansson från Smens i Lövåker.
Johanna f. 13/10 1877 gift med Anders Larsson från Utistugas I Österberg, med barnen Olle, Elsa, Oskar och Per Erik f. 7/2 1880 död 30/3 1880
Vid vårfloden 1882 spolas åbron på Wattåsen bort. Bönderna hade på den tiden skyldighet att underhålla vägarna varför Wattan tvingades att bygga en ny bro. Arbetet pågick 1882-1883 tilll en kostnad av 2362,82 kr.
Dagpenningen var vid bygget 1.25kr.
Höll någon häst fick han 1,75/dag.
1897 börjar en ny process mot Christina Persdotter om Hedströmstorpet. Hon har sedan förra processen gift om sig med Hans Hansson på Grens i Stocksbo2
“ Till skattetorparen Hans Hansson i Stocksbo och hans hustru Christina Persdotter. Som ni allt hitintills utan laglig rätt nyttjat och afbergat två till min hemmansdel 6 penningland ss 1 i Wattan hörande jordområden, hvilka områden ingått i mitt behörigen lagfarna köp af hemmansdelen får jag härigenom uppsäga Eder till avflyttning från sagda jordområden.
Wattan den 20 augusti 1897
Per Lindberg
Hans Hansson och Christina Persdotter vägrar dock att avflytta varför Per Lindberg den 20 februari 1900 stämmer Hansson-Persdotter till tinget. Christina Persdotter kan inte styrka sin äganderätt till Hedströms torpet. Per Lindberg kan däremot via skattevärderingsinstrumentet av år 1792,
Hemmansklyvningsprotokoll av år 1844, 1866 och 1867 samt egen lagfart på hemmansdelen styrka sin rätt.
Rättegångskostnaderna delas enligt domen lika.
Båda parter överklagar domen till Svea Hovrätt, Lindberg enbart om rättegångskostnaderna.
Svea Hovrätt fastställer tingslagets dom den 17 maj 1901, dock med ändring av Laga fardag som sätts till 14/3 1902 ( Laga fardag = lagstadgad dag för avflyttning från hyrd eller arrenderad lägenhet eller gård, vid jordbruk den 14 mars).
Hans Lindblom som blev ägare till den andra halvan av Häsänge eller Wattan Ss 1 blev gift med Lisa Hansdotter från Svärdsjö.
Barn : Johan född 5/2 1867 död 7/2 1874
Erik Alexis född 6/5 1872
Johan född 24/2 1875
Hans Fredrik född 3/11 1880
Erik och Johan drev gården tillsammans tills Johans död 1943. I juli 1943 sålde Erik och Stina Lindblom gården till Arvid och Alice Bengtsson Hans Fredrik som kom till Östersund hade det s.k. Hedströmstorpet som sommarställe och vistades där varje sommar till inpå 1960-talet.
Torpet ägs i dag (1990) av Fredriks son George Lindblom.
Näste ägare till Häsänge blir Per Lindbergs son Anders Johan.
Anders Johan Lindberg vigs den 23 juni 1905 med Lisa Margareta Lundin
Barn: Per Johan f. 8/11 1905 ( far )
Anna Elisabet f. 9/11 1907
Karin Linnea f. 12/12 1909
Anna gift 1939 med Martin Andersson på Gammelgårds i Wattan.
Barn; Marit f. 1940, Åke f. 1943
Karin gift 1935 med Ivar Johansson på Nygårds i Wattan.
Barn: Rune f. 1940
1906 den 29 november köper Anders Johan Lindberg och hans hustru Lisa, Häsänge och Sveden för en överenskommen summa, 3200 kr och med följande
Undantag: “ Säljaren Per Jansson Lindberg och hans hustru Anna Andersdotter Få i sin återstående livstid bebo och disponera vindsrummet och förstugukammaren samt en klädesgarderob i hemmanets mangårdsbyggnad, vilket som med eldstadskall av köparen hållas i varmt och städat skick. Köparna skola i säljarnas återstående livstid förse dem med föda säng- och Gångkläder, lyse, skötsel och vård samt lämna dem skjuts när de det påfordra. Skulle säljarna i stället för nämda förmåner hällre vilja hålla sig särskilt hushåll, Så då skola köparna eller hemmansägaren betala till dem en krona vardera dagligen, var förutom de få bebo och disponera här angivna rum samt bekomma ved till rummets eldning och skjuts när de det på fordra”. Samma dag, enligt särskilt köpebrev köper A J Lindberg av sina föräldrar allt Lösöre, kreatur, inbärgad gröda samt husgeråd och inventarier för 2300 kr med vissa undantag.
1911 den 9 september avlider Anna Andersdotter, 70 år gammal.
3 november hålls bouppteckning.
Summa tillgångar 8101,94
Begravningskostnad 150.00
Bouppteckningsarvode 55.00
Boets behållning 7916.94
1928 den 22 juni avlider Per Jansson-Lindberg i en ålder av nära 83 år.
20 oktober hålls bouppteckning
Summa tillgångar 6071.54
Begravningskostnad 414.10
Bouppteckningskostn. 23.00
Boets behållning 5634.44
Arvingar är:
And. Olof Larsson
1933 den 11 maj begär A J Lindberg hos länsstyrelsen “ att bliva villkorligen Inrymd i åborätten till kronolägenheten Sveden Nr 1 i Ovansjö socken.
Länsstyrelsens resolution av den 26 augusti 1933. “ Av handlingarna i ärendet inhämtas, att sökandens fader Per Jansson vid lagtima höstetinget med Ovansjö, Torsåkers och Årsunda tingslag den 28 dec. 1878 beviljats lagfart å kronolägenheten Sveden Nr 1, om ett tunnland, belägen på Ovansjö och Torsåkers Bergslags allmänning i Ovansjö socken, som enligt dels företett boupptecknings- och arvsskiftesinstrument, dels företett salubrev Till ¼ erhållit i arv efter sin fader Jan Jansson och till ¾ köpt av sina trenne syskon. Genom köpebrev av den 29 nov. 1906 har sökanden A J Lindberg och hans hustru av den förstnämndes föräldrar förvärvat äganderätten till bl.a.samma lägenhet Sveden Nr 1 varefter lagfart å lägenheten för dem beviljats den 12 december 1906.
I över nu förevarande ansökning avgivet yttrande har överlantmätaren i länet meddelat att lägenheten Sveden Nr 1, en äng, i jordregistret för Ovansjö socken är upptagen under beteckningen Sveden 1´ med en areal av 0.5091 hektar, krono under enskild disposition.
Länsstyrelsen har tagit detta ärende i övervägande och prövar, jämlikt Kungl. Brevet den 5 febr. 1808, skäligt att villkorligen och med förbehåll om den bättre
Rätt som annan må äga, härigenom antaga Anders Johan Lindberg till åbo å Lägenheten Sveden 1´ i Ovansjö socken, ägande åbon tillgodonjuta alla de rättigheter, som uti särskilda författningar äro bestämda, till dess sig visat om anspråk på bättre rätt till lägenheten framställes och godkännes, varför och inrymningen varder med före läggande av natt och år i Gästriklands västra tingslags kyrkor kungjord.
RESOLUTION
Länsstyrelsen i Gävleborgs län gör veterligt att som Anders Johan Lindberg i Wattan, Ovansjö socken, genom resolution den 26 aug. 1933 blivit villkorligen antagen till åbo å kronolägenheten Sveden Nr 1, i jordregistret betecknad Sveden 1´ med en areal av 0.5091 hektar, i Ovansjö socken av Storviks fögderi och kungörelse om anmälan av anspråk på bättre rätt därtill blivit härifrån samma dag utfärdad samt behörigen uppläst i Gästriklands västra tingslags kyrkor utan att någon sådan anmälan inom natt och år från kungörandet hit inkommit, alltså och i kraft av Kungl. Kammarkollegii kungörelse den 29 febr. 1808 finner länsstyrelsen för gott härmed antaga Anders Johan Lindberg till kronoåbo å ifrågavarande lägenhet Sveden ´, ägande han att i sådan egenskap Tillgodonjuta alla de rättigheter för sig och sina anhöriga, som uti åberopade med flera till ämnet hörande författningar äro bestämda.
Gävle slott i landskontoret den 22 sept. 1934
Efter detta beslut ansöker A J Lindberg om skattmannarätt till Sveden 1´. Länsstyrelsen i Gävleborgs län resolution i anledning av ansökan av kronoåbon Anders Johan Lindberg om skattemannarätt till kronolägenheten Sveden Nr 1 i Ovansjö socken av Storviks fögderi, given Gävle slott i landskontoret den 22 sept. 1934.
Länsstyrelsen har tagit ärendet i övervägande, och enär däri befunnits vederbörligen styrkt , att sökanden äger lagligen befästad åborätt till ovannämnda kronolägenhet ävensom att till länsstyrelsen inbetalts dels vederbörligen fastställd skatteköpeskilling, 57 öre, dels avgift till Vadstena krigsmanshuskassa, 3 öre, alltså prövar länsstyrelsen med stöd av Kungl. Kungörelsen av den 15 December 1848 angående vinnande av skattemannarätt till hemman och lägenheter av krononatur, lagligt härigenom förordna, att ovannämnda kronolägenhet Sveden Nr 1, i jordregistret betecknad Sveden 1´ och angiven innehålla 0.5091 hektar skall uti jordeboken för Ovansjö socken från krono till skatte omföras, och länder denna resolution till bevis på den nu medgivna skattemannarätten. 1936 tvingas A J Lindberg och Arvid Brolund i Grundsjön, som hade ett likadant torp i Lövåker 2´, att stämma Kungl. Majt. Och Kronan, för att få utbryta förmånen av skogsfång och mulbete mot skogsanslag.
Rättens utslag av den 9 okt. 1936.
“ I målet är upplyst och ostridigt att ifrågakomna lägenhet, Sveden Nr 1 eller Sveden 1´belägen delvis å Ovansjö och Torsåkers Bergslagsallmänning delvis å Hammarby Bruks och Kratte masugns rekognitionsskog vid år 1838 verkställd Av Kungl. Kammarkollegium den 15 maj 1843 fastställd skattläggning åsatts
Ränta för bl.a. Skogsfångst från närmast belägna allmänning,samt att genom Kungl.Brevet den 5 febr. 1897 all rätt till skogsfångst frångått lägenheten. Vidare är i målet utrett att lägenheten blivit den 22 sept. 1934 köpt till skatte, ävensom att käranden därå erhållit lagfart. På grund härav och då innehavaren av lägenheten genom skatteköp måste anses hava blivit tillförsäkrad full ägande och skattemannarätt till densamma, prövar Häradsrätten rättvist förplikta Kungl. Majt. Och Kronan att å Ovansjö och Torsåkers Bergslagsalllmänning antingen tillhandahålla käranden de vid lägenhetens skattläggning i beräkning tagna förmåner av skogsfångst eller Ock i enlighet med stadgandena i K Kammarkollegii cirkulär till samtliga Konungens Befallningshavande angående en förändrad reglering med kronoskogarna och allmänningarna i riket den 14 april 1824 under äganderätt Avsätta ett mot samma förmåner svarande skogsanslag. Härjämte förpliktas Kungl. Majt. Och Kronan att ersätta kärandens rättegångskostnader med 487 kr 40 öre. Talan emot detta utslag fullföljes efter vad till Kungl.Majts.och Rikets Svea Hovrätt. Emot förestående utslag, vad icke blivit inom föreskriven tid anmält.
Utdrag av Kungl. Domänstyrelsens protokoll den 14/1 1937.
Genom två särskilda av Gästriklands västra domsagas häradsrätt den 9 okt. 1936 meddelade, numera lagakraftvunna utslag hade Kungl.Majt. Och Kronan förpliktigats att å Ovansjö och Torsåkers Bergslagsallmänning antingen tillhandahålla hemmansägaren Arvid Brolund i Grundsjön såsom ägare av torpet
Löfåker 2´och torparen Anders Johan Lindberg i Wattan såsom ägare av lägenheten Sveden 1´de vid torpet och lägenhetens skattläggning i beräkning Tagna förmåner av mulbete och skogsfångst eller ock i enlighet med stadgarna i Kungl. Kammarkollegii cirkulär den 14 april 1824 under äganderätt avsätta mot samma förmåner svarande skogsanslag. I anledning härav hade vederbörande jägmästare och överjägmästare den 18 och 25 nov. 1936 avgivit infordrat yttrande och förslag.
Styrelsen beslöt att å kronoparken Ovansjö i Gästriklands revir tillhandahålla Bemälda Brolund och Lindberg ovannämnda förmåner av mulbete och skogsfångst.
Efter ansökan om utbrytning av skogsfångsträtten, av Per Lindberg, börjar Förrättningen den 31 okt. 1939 och avslutas den 13 nov. 1940.
Vederlagsmarken om 1.0052 hektar ligger mellan Björkbo 1´och Lövåker2´ (Alvar Woxlins och Bror Brolunds). Eftersom skiftet inte höll normal kubikmassa per hektar, som var satt till 122 kubikmeter/har, fick Per Lindberg utsyna 42 träd på kronoparken för att nå “ normal kubikmassa “.
Torpen Andersbo, Piparbo, Skogsbo, Björkbo, Flinkbo, Grensbo, Hagarbo, Häggbo, Lobo, Nybo, Åkerbo, Kvarbo och Vallbo hade 1935 fått sin skogs-
Fångsträtt utbruten.
1938 den 20 sept. Köper Per Lindberg av sina föräldrar, A J Lindberg och Lisa Lindberg, Häsänge och Sveden 1´.
1940 den 29 sept. Avlider Lisa Lindberg f. Lundin i en ålder av 67 år.
1941 den 18/6 vigs Per Lindberg med Elly Alfhild Alfredsdotter-Stenman
Från Tjärlax, Närpes, Finland i Kapelansgården i Närpes.
Barn: Ralph Göran f. 25/4 1942
Hans Carol f. 17/10 1946
1945 den 21 febr. Köper Per Lindberg fastigheten Västerberg 3 16 av Martin Theodor Sund i Hagmuren om 6.5 penningland.
1957 den 31 okt. Dör Anders Johan Lindberg, 85 år gammal.
I januari 1976 blev undertecknad ägare till Häsänge, Sveden och Västerberg 3 16. Efter s.k. Legalisering av det sämjedelade hemmanet Wattan sub.1 fastställes
Tidigare delningar och hemmanen får egna beteckningar
Nygårds blir Wattan 1 8
Bengtssons blir Wattan 1 9
Häsänge blir Wattan 1 10
Sveden 1´får på 1980-talet beteckningen Wattan 2´.
1981 den 28 aug. Avlider Per Lindberg i en ålder av 75 år.
Häsänge består i dag (1990) av 46 hektar mark, 10 åker och 36 skog. På det tidigare “ Sunds “ har varit åkrar men marken är för låglänt för att bära dagens maskiner varför det åter blir skogsmark.
Brukare av åkerjorden är Karl-Axel och Christer Eriksson från Lumsheden.
Byggnader: Bostadshuset är byggt 1900, ladugården 1914, vilken har haft plats för 10 uppbundna djur plus kalv och griskättar. Stallet är byggt i början på 1920-talet, med plats för 3 hästar. En spilta blev Senare hönshus.
För sommarstugan och härbret är byggnadsåren okända.
Trädgården är anlagd 1918.
Sedan 1995 är undertecknad gift med Birgitta Lillemor f. Holm, f. 30/9 1943,
Från Sandviken.
Lillemor har 3 barn från tidigare äktenskap
Anna-Carin Birgitta f. 17/8 1965
Eva Christina Margareta f. 12/2 1968
Jenny Maria Viktoria f. 3 april 1975
Hans Lindberg